Ångest

Ångest, ångest är min arvedel,

min strupes sår,

mitt hjärtas skri i världen.

Nu styvnar löddrig sky

i nattens grova hand,

nu stiga skogarna

och stela höjder

så kargt mot himmelens

förkrypta calv.

Hur hårt är allt,

hur stelnat, svart och stilla !

Jag famlar kring i detta dunkla rum,

jag jänner klippans vassa kant mot mina fingrar,

jag river mina uppåtsträckta händer

till blods mot molnens frusna trasor.

Ack, mina naglar sliter jag från fingrarna,

mina händer river jag såriga, ömma

mot berg och mörknad skog,

mot himlens svarta järn

och mot den kalla jorden !

Ångest, ångest är min arvedel,

min strupes sår,,

mit hjärtas skri i världen.

Noter og ordforklaringer

löddrig: skummende

stela: stive

kargt: fattigt, nøgent

förkrympta: indskrumpede, krympede

valv: hvælving

molnens: skyernes

trasor: pjalter, laser

Arbejdsopgaver

Bestem digtets tema

Beskriv jeg'ets situation, som jeg'et selv oplever den

Sæt fokus på modsætningen jeg > < naturen og se på følgende:

Hvorledes oplever jeg'et sig selv i naturen ?

Hvorledes oplever jeg'et naturen ?

Hvilket lvs- og menneskesyn kommer til udtryk i teksten

Placer teksten i sin litterære samtid (og giv argumenter for det)